Att leva i dagens samhälle, kan på många sätt liknas med att leva som en burhöna. Du blir placerad i ett fack, matad med samma saker som din omgivning, och producerar du inte, så åker du ut. Från sex års ålder börjar kapplöpningen, och den slutar när du tar ditt sista andetag. Du kan inte bara vara bra längre, du måste vara bäst för att överleva i dagens samhälle.

Bara att växa upp i mellanmjölkssverige har blivit allt svårare, och det beror knappast på ändrade förhållanden inrikes, det beror mycket på omvärldens påtryckningar. Kanske beror det på att världen ständigt förändras till det bättre, vår primitiva hjärna som har ett ständigt behov av att tävla, eller så beror det på den otroliga insynen vi har i andra bättre sätt att leva. För vem fan vill dricka brännvin när det finns Bollinger?

Fuckar du skolan, fuckar du dina utbildningschanser, du fuckar dina jobbchanser, du fuckar dina chanser till ett stabilt liv med en stabil inkomst, dina relationer blir fuckade, du kommer att leva på soc, aldrig ha råd att lämna landet, hela du lär bli fuckad, och du kommer inte ens ha råd att avsluta ditt liv i caremas händer.
Skratta du, shit get's worse.

Det är inte längre okey att gå ut med alla G, ta ett kommunjobb, och bo i en förort i en enplansvilla. Då är du misslyckad. Du är en svennebanan, du gillar dansband, och tycker att foppatofflor är det bästa skodonet ever. Samhället kommer att skratta åt dig, och dina årliga turer till Ullared där du möter likasinnade. Ni delar era bekymmer vid tvättmedel i storpack, och jämför lättformade frisyrer.

Det är en skräck att bli en medelmåtta, och hela skolsystemet är uppbyggt på att en dag, så ska den perfekta studenten bakas, den som klarade alla ämnen som en dans, och levde upp till mallen för det svenska skolsystemet.
För det har lixom inte hänt än, Herr Björklund.

Är det konstigt att allt fler ungdomar mår så psykiskt dåligt, att de antingen får en diagnos, eller tvingas bryta sin utbildning, bara i början av livet? Några pallar inte trycket, och viker av banan tidigt i loppet, likt den där OS-hästen Hickstead som föll ihop inne på banan i Verona förra året.

Dessutom ojar sig många äldre över dagens ungdom, att vi borde sluta konsumera, stressa, och facebooka. Men under den stress vi lever under, så måste det finnas ventiler. Om det så handlar om att skjuta tecknade fåglar 2 timmar om dagen, eller argumentera om huruvida Blondinbellas kroppshydda förändrats, så är det ett mindre problem i samhället.

Lyckligtvis medför ökad press stundvis också positiva bieffekter, alltfler startar eget, bryter sig loss, kör sin egen grej, och får det att fungera. Det är de människorna vi ska framhäva, de som gick emot systemet. Livet måste inte bestå av äta-jobba-sova-dö, det var bara Per Gessle som såg det så, och han är född -59, det säger allt.

Låt inte livets plikter jaga dig in i en förtidspension, då är du bara ännu en belastning för Reinfeldt och co. Värper du inte på några dagar, kan du alltid bli en smaskig kycklingfilé i slutet av månaden. Allt är relativt.